Vecka 16 – Sverige, här kommer vi!

Natten skakade skåpbilen som om Danmark inte ville släppa oss. Vindbyar, lite sömn, och ändå denna utsikt från fönstret direkt över färjorna. En verkligt idyllisk plats. Utan stormen hade det förmodligen varit dödstyst. Vårt humör förblev ändå högt. Vi var lika exalterade över Sverige som små barn. Kanske för att detta var vår fjärde resa hit på bara ett och ett halvt år. Det här landet har fängslat oss. Vi har redan sett många hörn, från söder genom mellersta Sverige hela vägen upp till Lappland.

Vad vi alltid hade förbisett var dock Göteborg. Vi hade på något sätt förutfattade meningar, och staden tilltalade oss aldrig riktigt. Sedan vi kom dit bestämde vi oss för att kolla in den. Och ja, Göteborg, vi hade fel. Staden är mer vågad och råare än Stockholm, men samtidigt lugnare och mer autentisk. Allt var avslappnat med hundarna. Vi älskade särskilt Haga, i princip gamla stan. Trähus, små butiker, secondhandbutiker och kanelbullar stora som vår ratt.

Göteborg är generellt sett väldigt hundvänligt. Hundar är inte tillåtna på restauranger på grund av hygienföreskrifter, men vi gick till ett köpcentrum för att värma oss. Helt normalt i Sverige. Hundar är välkomna. Lite ovanligt till en början, men värt sin vikt i guld för Mooi och Milos tassar.

Efter denna positiva upplevelse fortsatte vi mot Smögen, ett litet fiskeläge på Bohusläns västkust. Det är känt för sin långa träpir, Smögenbryggan, med sina färgglada hus precis vid vattnet. Livligt på sommaren, nästan tomt på vintern. Bara vind, hav och måsar. Båtarna ligger stilla i hamnen, och det enda ljudet mot klipporna är vågornas skvalp. Det är då Smögen är som mäktigast.

Vi tillbringade en natt bland klipporna, med en klar stjärnklar himmel ovanför oss. Nästa dag, utvilade, gav vi oss av på vår drygt 30 mil långa etapp norrut till Torsby. Det var tredje gången vi var i den här lilla staden, och det kändes nästan bekant. Ingen GPS behövdes. Vi hittade allt direkt och kände oss tillbaka i dagdrömmar. Sedan gick vi och handlade på Coop, för vi ville göra köttbullar den kvällen. Hemlagade, inte från frysen. Så där stod vi, på en parkeringsplats vid skidorten i minus 15 grader Celsius, och lagade mat. Ovanligt, men det är precis därför vi reser så här.

En dag senare besökte vi en liten naturcampingplats till salu strax norr om Torsby. Vi tänkte bara ta en snabb titt. Eftersom den är stängd för vintern trodde vi att vi inte skulle störa någon. Föga anade vi att vi skulle stanna. Trots att platsen var stängd lät ägaren oss campa över natten, använda sanitäranläggningarna och till och med ta ved från bastun. Samma kväll brann en eld framför vår skåpbil, och plötsligt började alla möjliga saker att utspela sig i våra tankar.

Efter ännu en lugn natt utforskade vi omgivningarna och körde tillbaka till Torsby. Vi var fortfarande tvungna att åka till Systembolaget, den statliga spritbutiken. I Sverige finns allt över 3,5 volymprocent alkohol bara där. Man kan inte bara snabbt köpa en flaska vin i snabbköpet. Och det är stängt på söndagar. Samtidigt har snabbköp, köpcentrum och järnaffärer öppet nästan varje dag från tidig morgon till sent på kvällen. Det är en blandning som det tar lite tid att vänja sig vid.

På väg till nästa campingplats gjorde vi ett snabbt stopp vid en skogsbevuxen tomt med ett hus. Den låg precis vid vägen. Man kan drömma. Efteråt fortsatte vi till en plats längre ut, eftersom vi behövde tvätta.

Och plötsligt var det söndag igen. Vecka 16 av vår Europaturné var över. En lugn, varm vecka i kalla norr. Rök i luften på kvällarna, snö som knastrar under fötterna, och den där känslan av att inte bara vara en besökare här uppe. Torsby, vi kommer tillbaka.