Vecka 5 – mellan rallyt, Lissabon och känslan av frihet

Auf einem Parkplatz bei Sagres

Vecka fem började i Tavira. Luften var klar, platsen tyst, men ändå fanns det en påtaglig spänning i luften. Rallyt var praktiskt taget precis utanför dörren. Jag behövde bara gå några minuter. Plötsligt stod jag någonstans mitt ute i ingenstans, omgiven av träd, damm och grus. Ingen läktare, inga utrop, bara jag och banan. I timmar såg jag förarna susa genom kurvorna. Varje motor lät olika, varje förare hade sin egen stil. Ett oväntat ögonblick som kändes som ett rent äventyr. Ett ögonblick bara för mig. Ingen skåpbil, inga hundar, inget liv och rörelse. Bara motorer, lukten av bensin och några nyfikna lokalbor.

Efter Tavira fortsatte vi västerut till Sagres. Den här platsen känns som den sista pricken på kartan. Klippor som sticker ut i havet. Vind som klarnar huvudet. Vågor som oavbrutet slår mot klipporna. Vi parkerade vår skåpbil på en enkel plats, precis vid kanten av Europa, och såg solen sjunka ner i Atlanten. I närheten fanns surfare, vandrare och några andra skåpbilar. Det kändes fritt. Fridfullt. Precis innan vi skulle åka till huvudstaden.

Sedan Lissabon. Att köra in i staden är en upplevelse i sig. I samma ögonblick som du korsar Ponte 25 de Abril är det oförglömligt. Du känner höjden, hör det svaga mullret från stålkonstruktionen, och nedanför dig vecklar floden Tejo ut sig framför dig. Till höger, statyn; till vänster, staden. Trafiken ökar, allt blir tätare, smalare, högre. GPS:en säger vänster, körfältet säger höger, och plötsligt är du i hjärtat av denna pulserande stad, både charmig och kaotisk.

Lissabon i sig är vackert, varmt och pulserande. Smala gator, gamla hus, kaffe, pastéis och ett ljus som ser nästan gyllene ut i december.

Och ändå dröjer sig kvar ett annat intryck: många människor närmar sig dig. Vissa vill locka dig till barer eller restauranger, andra försöker sälja dig droger. Det är inte farligt, men det blir irriterande efter ett tag. Särskilt när du bara vill strosa genom staden i lugn och ro. Intressant nog anses Lissabon vara mycket säkert. Och ändå blir du kontaktad tio gånger om dagen. En märklig blandning av skönhet och påträngande.

På kvällen stod vi vid vattnet, drack glögg i nästan 20 graders värme och tittade på stadens ljus. Mooi och Milo var med oss, lika glada över att njuta av värmen som vi.